Tråd: Tidsavgränsningen 150 år

Med KB:s fega tolkning av upphovsrätten så känns tyvärr hela övningen rätt meningslös.

Sv: Tidsavgränsningen 150 år

Ja det är ju verkligen fråga om en extrem riskminimering på tillgänglighetens bekostnad. 150årsgränsen betyder att en person som skrivit upphovsrättsskyddat material (och allt som står i en tidning är väl inte skyddat på detta sätt, som t.ex. redaktionell, ej signerad text?!) lever ytterligare 80 år efter publiceringen varefter de 70 åren som krävs innan skyddet hävs kan börja löpa.
Hur gör man i andra länder?

Men nog kan tjänsten vara till glädje när bara andra (universitets)bibliotek kan få samma rättigheter att visa artiklar som KB.

Sv: Tidsavgränsningen 150 år

Tack för synpunkter. 150 år är den gräns som vi på KB för tillfället beslutat att hålla oss till. Vi har samtal med upphovsrättsföreträdare om en avtalslicens för att göra materialet tillgängligt för forskning i första hand för de universitetsbibliotek som vi tidigare försett med mikrofilmade dagstidningar.

Genom tjänsten ökar möjligheten att söka i materialet. Detta kan förhoppningsvis vara till glädje även om man inte har access till fulltexten. Det blir visserligen en tvåstegsraket: först söka och sedan leta upp rätt mikrofilm eller tidningslägg. Men det sparar ändå tid jämfört med att bläddra igenom hela årgångar.

Christina Jönsson Adrial, avdelningschef Publik verksamhet, KB

Sv: Tidsavgränsningen 150 år

Den nuvarande tjänsten levererar ju material som är yngre än 150 år, hur tänker ni då?

Sv: Tidsavgränsningen 150 år

Hej Tomas!

Vill du exemplifiera med material, tack!

Johanna

6 Senast ändrad av eliel.kilpela (2015-01-19 13:00:49)

Sv: Tidsavgränsningen 150 år

Hej.

Hälsningar österifrån. Finlands nationalbibliotek har för tillfället begränsat sökningen i sitt tidningsbibliotek till 1910 för tidningarnas del, medan gränsen för tidskrifter går vid 1944. Jag vet inte på vilka grunder besluten fattats, men det är i varje fall lite generösare än i Sverige.

För mig personligen är det hjälpsamt att ens kunna konsultera material fram 1860-talet, men onekligen känns det ganska meningslöst att p.g.a. upphovsrättsliga skäl begränsa åtkomsten så radikalt. Man behöver inte vara en stor spåman för att sia att användarskaran utifrån dessa premisser kommer att bli begränsad.

med vänlig hälsning,

Eliel Kilpelä
redaktör
Zacharias Topelius Skrifter/Svenska litteratursällskapet i Finland

P.S.
Det känns inte heller särskilt motiverat att man måste registrera sig för att få säga sin mening. Nu är jag rätt engagerad i dessa saker, men tröskeln för att säga sin mening borde vara lägre helt enkelt.